Miljökrav i världsklass

Nya Karolinska Solna byggs för att använda extremt lite energi. Tack vare ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning, kan NKS nästan halvera sin energianvändning mot dagens Karolinska i Solna.

De material som används i byggandet av det nya sjukhuset ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd. De ska också vara väl beprövade och tåliga, samt baseras på förnyelsebara återvinningsbara råvaror. En fullständig innehållsdeklaration med miljökontroll av alla ingående material och produkter kommer att krävas för hela byggnaden, utifrån Byggvarubedömningen.

Nya Karolinska Solna kommer att ha miljösmarta tjänster och lösningar som gör det enklare för personalen att minska verksamhetens miljöpåverkan. Några exempel på energibesparande lösningar är dagsljus- och närvarostyrd belysning samt närvarostyrd ventilation. Ett annat sätt att spara el är att tydliggöra energianvändningen genom individuell energimätning inom olika enheter, uppdelat på verksamhetsel och fastighetsel. Andra miljösmarta lösningar är laddningsstation för elbilar i parkeringsgaraget och sopsortering med hela 32 sorteringsfraktioner.

Certifierat enligt flera standarder
Nya Karolinska Solna utformas för att uppnå högsta klass i Miljöbyggnad som är ett svenskt system för att klassa byggnaders totala miljöprestanda med avseende på bl a innemiljö, inbyggda material och energi. Bästa klass ”guld” kommer att uppnås för anläggningen som helhet. I Miljöbyggnad bedöms främst innemiljö, använda material/produkter och energi.

Anläggningen kommer även att certifieras enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), som är ett internationellt miljöklassningssystem för en helhetsbedömning av byggnaders miljöegenskaper, vilket täcker in såväl energiaspekten som övrig miljöpåverkan.

Energi
Byggnader står i genomsnitt för cirka 40 % av samhällets totala energianvändning. Ett universitetssjukhus förbrukar normalt långt mer än så. Vi har ambitionen att bygga ett hus som drar extremt lite energi och vill försöka halvera energiförbrukningen mot dagens sjukhus. Detta blir möjligt genom att det nya sjukhusets fasad görs välisolerad med ”smarta” fönster som släpper in solens ljus året om, men stänger ute värmen på sommaren. Andelen fasadyta är också liten i förhållande till golvytan, vilket minskar energiförbrukningen. Ytterligare åtgärder för att spara energi är att använda energisnåla installationer och att återanvända energin flera gånger. En viktig princip på Nya Karolinska Solna är också att all energi ska vara ”grön”, dvs komma från förnyelsebara energikällor.

Energiförsörjningen kommer att ske genom en kombination av egenproducerad energi och fjärrvärme/fjärrkyla. Den egenproducerade energin kommer främst från en värmepumpsanläggning där det bl a ingår 140 borrhål (ca 220 meter djupa). Denna anläggning lagrar värme från sommaren till vintern och kyla från vintern till sommaren.

Det uppskattade behovet av energi till byggnaden uppgår till ca 120 kWh/m2 år. Tillsammans med verksamhetsenergin uppgår energibehovet till ca 240 kWh/m2 år. En del av denna energi fås från den egna energiproduktionsanläggningen (bergvärmelagret), vilket gör att det totala behovet av köpt energi uppskattas till ca 160 kWh/m2 år, jämfört med befintliga svenska universitetssjukhus som ligger på ca 260-280 kWh/m2 år.

All el som används i det nya sjukhuset kommer att vara förnybar. Övrig värme- och kylenergi som inte kan fås från bergvärmeanläggningen kommer från fjärrvärme och fjärrkyla där produktionen hos aktuella leverantörer till största delen är förnybar. Detta innebär att av hela anläggningens energianvändning (el, värme och kyla) kommer minst 98 procent bestå av förnybar energi med låga koldioxidutsläpp.

Läs mer om miljö och hållbarhet