Snabba fakta om NKS

Nedan finner du de vanligast förekommande frågorna om Nya Karolinska Solna - och svaren på dessa frågor. Har du själv en fråga som du skulle vilja ha ett svar på kan ställa den i rutan här intill.

  • Det finns flera goda skäl:

    • Nya Karolinska Solna (NKS) ska bli ett patientvänligt sjukhus
    Det skapas för att kunna möta framtidens krav på effektiva vårdflöden, mer fokus på patienten och högre patientsäkerhet med enkelrum för inneliggande patienter för att t ex förhindra smittspridning samt en framgångsrik forskning och utbildning. NKS kommer att fokusera mer på högspecialiserad och specialiserad vård, där de svårast sjuka och skadade patienterna från hela Stockholms län och i vissa fall från även Mälardalen och övriga landet kommer att få vård.

    Karolinska Universitetssjukhuset har länge bedrivit sin verksamhet i lokaler som är utspridda i ett stort antal hus på en tomt stor som Gamla stan och som inte klarar att möta de nya kraven.

    • Större närhet och öppenhet mellan verksamheter underlättar tematisk vård
    Framtidens sjukvård, särskilt inom den högspecialiserade universitetssjukvården, kommer i allt högre grad att ske i teman. Det innebär att man samverkar mellan olika specialiteter och professioner i team runt patienten – ibland i patientens eget rum - och med utnyttjande av ny medicinsk teknik. Närhet och en genomtänkt inbördes placering av olika verksamheter möjliggör för effektivare flöden, bättre tillgänglighet och minskade väntetider både för patienter och personal. Nya Karolinska Solna blir ett kompakt universitetssjukhus med närhet och goda samband mellan olika verksamheter.

    • Bättre integration vård-forskning-utbildning
    Nya Karolinska Solna ligger i direkt anslutning till Karolinska Institutet med nära samband mellan vård, forskning och utbildning. Att bygga intill Karolinska Institutet på andra sidan Solnavägen är en central idé, som Landstinget och KI gemensamt står bakom. Genom närheten kan grundforskning och utbildning vid KI bättre kopplas ihop med patientnära forskning och undervisning i det nya sjukhuset. Resultatet ska bli att nya forskningsrön snabbare kan leda till nya metoder och läkemedel i vården. 

    • Attraktiva och mänskliga miljöer för patienter, anhöriga och personal
    Alla inneliggande patienter får eget rum med egen toalett/dusch och med plats för anhöriga. Enkelrummet stärker patientens integritet och trygghet och ger ökad säkerhet t ex genom minskad smittspridning. Enkelrummet ger också plats för patientnära vård där vårdteam med olika professioner samlas runt patienten. Sjukhuset delas upp i publika och professionella zoner så att inneliggande patienter slipper sängtransporter t ex i hissar och publika korridorer.

    Nya Karolinska Solna kommer att bli en mycket attraktiv arbetsplats med ljusa, luftiga och vackra miljöer. Sjukhuset ligger också centralt och nära service i den nya innerstadsdelen Norra Stations-området.

    • Principen om generalitet och flexibilitet
    Det nya sjukhuset byggs för full flexibilitet så att det ska kunna inrymma alla typer av högspecialiserad sjukvårdsverksamhet på de flesta våningsplanen. Sjukhuset byggs även för att kunna klara av förändringar och flytt av verksamheter i framtiden med minsta möjliga störningar och till låga kostnader.

    • Bättre ekonomi att bygga nytt än att renovera
    Flera utredningar har visat att det är billigare att bygga nytt än att renovera de 40-talet byggnader på dagens Karolinska i Solna, varav flera är närmare 70 år gamla. Det är alltså en klokare investering för skattebetalarna att det byggs ett nytt universitetssjukhus än att renovera det befintliga sjukhuset. Det nya bygget orsakar också betydligt lindrigare störningar än de omfattande och långvariga renoveringarna som blir följden om man väljer att inte bygga ett nytt sjukhus.

    • NKS blir centrum i regionens lifescience-utveckling
    Satsningen på ett nytt universitetssjukhus är också en satsning på visionen att göra Stockholm till världens främsta region inom Life Science 2025. Det är en vision som ställer höga krav på de allra moderna sjukvårds- och forskningsmiljöerna. Det nya universitetssjukhuset blir ett centrum i framtidens sjukvårdssystem, med öppen samverkan med andra vårdgivare, universitetet och forskningsindustri, vilket ger förutsättningar för en vård i världsklass.

  • Nya Karolinska Solna planeras för att bli mer koncentrerat på högspecialiserad vård än vid dagens Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Nya Karolinska Solna planeras för totalt c:a 600 slutenvårdsplatser (400 enkelrum, 130 intensiv- och intermediärvårdsplatser och 75 postop-platser) samt 100 dagvårdsplatser och 100 patienthotellplatser, totalt alltså c:a 800 sängar.

    Nya Karolilnska Solna planeras för närhet och god samverkan mellan olika teman/enheter för ett optimalt utnyttjande av vårdplatserna. En ökad koncentration av högspecialiserad vård i kombination med en ökande och åldrande befolkning i Stockholmsregionen, innebär att ytterligare vårdplatser kommer att behöva skapas inom andra delar av Landstingets sjukvårdssystem.

    Idag finns totalt ca 900 vårdplatser vid de olika klinikerna inom Karolinska Univiersitetssjukhuset i Solna, med en varierande beläggningsgrad.

  • Det finns ett politiskt fullmäktigebeslut om att genomföra NKS-projektet med en så kallad funktionsupphandling i offentlig-privat samverkan, eller OPS. En sådan upphandlingsform har inte tidigare testats i Sverige för sjukhusbyggnader utan endast för något enstaka infrastrukturprojekt, som tex Arlandabanan som byggdes och ägs av ett privat-offentligt konsortium.

    Fördelen med en OPS-lösning är att tid och kostnader för projektet kan styras hårdare så att de hålls i förhållande till ingånget avtal. Riskerna för ökade kostnader tas till övervägande delen av det byggande projektbolaget (OPS-bolaget) Swedish Hospital Partners, ägt av Skanska och Innisfree.

    Klicka här för fakta om Projektavtalet.

  • Sjukhuset öppnar för de första patienterna under 2016. Hela sjukhuset ska vara färdigställt hösten 2017.

  • Landstingen har ju ansvar för sjukvården i Sverige så det är ytterst Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting som beslutar. För att detta mycket stora projekt ska kunna genomföras krävs dock att även andra instanser fattar beslut, t ex är det viktigt att Stockholms stad och Solna stad är överens om planfrågorna och att Länsstyrelsen ger nödvändiga tillstånd t ex för helikoptertrafiken.

  • Nya Karolinska Solna byggs i sydvästra hörnet av Karolinska-tomten där rivningarna blir begränsade. De byggnader som legat på platsen för nybygget - bl a parkeringshuset vid Thoraxkvarteret, västra delen av Norrbackainstitutet, ett antal mindre paviljonger, en mindre del av Thorax-byggnaderna (N8), samt hyreshuset Olof av Acrels väg 8 - rivs för att ge plats åt det nya sjukhuset och stadsdelen.

    Frågan om vad som ska ske med Landstingets byggnader på Östra Karolinska ska utredas av Locum. Nuvarande huvudbyggnaden samt Eugeniahemmet är byggnadsminnen och ska bevaras som byggnader.

     

  • Övervägande delen av byggnadena på Karolinska-området kommer inte att rivas inför NKS-bygget. Exempelvis nuvarande huvudbyggnaden på östra delen av Karolinska-området blir kvar men kommer inte att inrymma universitetssjukhuset i framtiden. Vad som sker med övriga byggnader på sikt ska utredas. I området kommer andra typer av verksamheter att finnas, t ex forskning, mindre sjukvårdsverksamheter, kontor eller bostäder. Det kan komma att ske rivning, försäljning, ombyggnad eller förtätning av olika delar av Östra Karolinska.

  • Det är bara en mindre del av verksamheterna på Karolinska i Solna som har behövt flytta inför byggstarten. Det gäller verksamheterna i Magnus Huss, vissa laboratorieverksamheter och mottagningar i paviljongbyggnader kring Thorax-kvarteret, pga att de nuvarande byggnaderna har behövt rivas. Parkeringsgaraget Thorax har rivits och ersatts av ett nytt p-hus vid Karolinska vägen samt tillfälliga parkeringsplatser vid Thorax och på byggområdet. 

  • Arbetet inleddes under senhösten 2008 med förberedande markarbeten. Det rör sig främst om vissa gator på sjukhusområdet och delar av Karolinska-parken där det görs grävningar för att lägga om media, dvs vatten, avlopp, el, gas, datanät. På vissa platser äger begränsade sprängningar i marken rum.

    Skanskas byggnadsarbeten inleddes direkt efter avtalstecknandet sommaren 2010 och det officiella startskottet för bygget firades av den 3 september.

  • Generaliteten innebär att man i Nya Karolinska Solnas byggnader, och på de flesta våningsplan, ska kunna bedriva alla former av högspecialiserad och specialiserad sjukvård, undervisning och forskning utan att det krävs större ombyggnader.

    Flexibilitet och utbytbarhet, som är andra nyckelbegrepp i planeringen av NKS, innebär att sjukhusbyggnaden och dess lokaler samtidigt är förberedda för att på ett enkelt och billigt sätt kunna ställas om från en verksamhet till en annan i framtiden.

    Arkitekterna tar fram standardiserade så kallade typrum för mottagningar, vårdrum, operationssalar, laboratoriemedicin, radiologi/bilddiagnostik, strålbehandling mm. Ett visst antal typrum bildar en funktionsenhet, och ett visst antal funktionsenheter fyller ett våningsplan i huskroppens kärna.

  • §Karolinska Universitetssjukhuset är - med dagens perspektiv -Stockholmsregionens universitetssjukhus med verksamheter i Solna, Huddinge och även på andra sjukhus.

    I Nya Karolinska Solnas kommer sammansättningen av vårdverksamheter att ha ändrats med en inriktning mot en högre andel högspecialiserad vård. Samarbetet med de andra sjukhusen kommer att stärkas inom ramen för ett sjukuhusnätverk.

    Konceptet för Nya Karolinska Solnas verksamhetsinnehåll har beslutas av landstingsfullmäktige i juni 2010. Ett mer detaljerat beslut om verksamheters geografiska placering och NKS framtida organisation, beräknas att fattas under slutet av 2011.

  • De byggnader som idag inhyser Karolinska universitetssjukhuset i Solna kommer inte att användas för Landstingets universitetssjukvård i framtiden, efter att Nya Karolinska Solna har öppnat. I Solna stads fördjupade översiktsplan för området står att "Karolinska-området omvandlas till stadsmiljö med ett blandat innehåll. Utöver kommersiella lokaler med kontor, forskning och vård bedöms delområdet kunna innehålla en stor andel lägenheter."

    Vad som sker med de olika byggnaderna - försäljning, ombyggnation eller rivning -ska utredas av Landstinget. Nuvarande Huvudbyggnaden samt Eugeniahemmet är byggnadsminnesmärkta och ska bevaras som byggnader, men för andra ändamål än idag.

  • I samverkan med övriga verksamheter inom en region, dvs vårdcentraler, närakuter, länsdels- och länssjukhus, ska universitetssjukhuset bedriva högspecialiserad och specialiserad vård åt befolkningen. Universitetssjukhuset kan också ha patienter från andra delar av landet eller från andra länder. Högspecialiserad vård innebär t ex diagnostik och/eller behandling, som är multidisciplinär och/eller sällan förekommande och som därför kräver särskild kompetens eller resurser.

    Universitetssjukhuset ansvarar också, i samarbete med medicinska universitet och vårdhögskolor, för att tillhandahålla utbildning och forskning.

  • Nya Karolinska Solna kommer att ta emot akuta patienter och patienter som kommer med remiss. Däremot kommer NKS troligen inte att ha ett eget upptagningsområde för alla typer av akuta patienter, utan sannolikt vara ett så kallat hänvisningssjukhus för akuta patienter med remiss eller patienter som kommer med ambulans. Både inom akut och planerad vård ska NKS få en tydligare profil mot högspecialiserad vård vilket innebär, att man främst tar emot svårare multidisciplinära fall, som kräver tillgång till team med olika specialister och avancerad utrustning. Högspecialiserad vård kan också innebära sällan förekommande vård, dvs ovanliga sjukdomar, eller en avancerad specialitet som t ex neurokirurgi.

  • Sjukhusets byggkostnad är 14,5 miljarder kronor (i löpande penningvärde under byggåren 2010-2017). I det beloppet ingår arkitektur och teknisk projektering, alla byggkostnader (t ex personal, material, transporter, byggutrustning, energi etc), oförutsedda kostnader, administration och vinst. Finansieringskostnader tillkommer. Under byggtiden tom år 2017 betalar landstinget c:a hälften av dessa 14,5 mdr SEK.

    From 2017, då hela sjukhuset är färdigbyggt och under hela avtalstiden (tom år 2040) betalar landstinget ett årligt vederlag på c:a 1,5 mdr SEK (med dagens penningvärde) till projektbolaget. Vederlaget täcker in byggkostnader, finansiering, risköverföring, drift, underhåll och tjänster.

    Läs ekonomiska fakta om projektavtalet här.