NKS - en del av framtidens hälso- och sjukvård

Hösten 2016 tas de första patienterna emot på Nya Karolinska Solna, NKS. Sjukhuset får ett helt nytt uppdrag. Det blir ett mindre och mer högspecialiserat sjukhus än dagens Karolinska Universitetssjukhus i Solna, med fokus på de mest komplicerade diagnoserna. Samtidigt görs en historisk satsning på att bygga ut den övriga sjukvården i länet. Kring varje patient ska det finnas ett nätverk av sjukvård, med målet att varje behandling ges på rätt vårdnivå.

Med ambulans eller helikopter
Även akutmottagningen på NKS får ett nytt uppdrag. Vuxenakuten kommer bara att ta emot de allra svårast sjuka. Hit kommer patienter med ambulans eller helikopter, alternativt med en remiss från en annan vårdgivare. Även patienter som redan går på behandling på sjukhuset ska komma in akut. Modellen finns redan på universitetssjukhusen i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors.
 
I Sverige finns en tradition med öppna akutmottagningar på sjukhusen. Den nya akuten på NKS byggs enligt en annan princip, som redan tillämpas i de nordiska huvudstäderna. Sjukhusets uppdrag är att bedriva högspecialiserad vård och till den nya akuten skickas de patienter som är så allvarligt sjuka att de behöver sjukhusets medicinskt och tekniskt mycket avancerade resurser.
 
För hela länets invånare
Nya Karolinska Solna kommer inte att ha något begränsat geografiskt upptagningsområde utan sjukhuset finns för hela länets invånare, liksom vid behov för invånare från övriga landet.
 
Utöver ambulansintaget kommer NKS att ha två helikopterplattor, mot dagens en. Något som underlättar ett snabbt omhändertagande vid omfattande olyckor i Stockholmsområdet och i resten av Sverige. Sjukhuset har också kapacitet att ta emot patienter från utlandet.
 
Den anpassade akutmottagningen för vuxna innebär att Nya Karolinska Solna kommer att ta emot cirka 25 000 patienter om året, mot dagens cirka 80 000. Samtidigt byggs akutmottagningarna på de övriga akutsjukhusen ut kraftigt.
 
Barnakuten, den mottagning som öppnar först på NKS, kommer till att börja med fungera som dagens Astrid Lindgrens barnsjukhus, där vissa barn tas om hand på akuten och andra, mindre svårt sjuka, hänvisas till lättakuten i närheten.

Cirka 800 fler vårdplatser till 2018
Precis som under 1960-talet, när Stockholm växte mycket och stora investeringar gjordes i sjukvården, görs nu en omfattande satsning i hela landstinget för att möta den kraftiga befolkningsökningen liksom den ökande andelen äldre invånare.

Byggkostnaden för Nya Karolinska Solna är 14,5 miljarder kronor inom OPS-avtalet. Investeringsutgifterna inom hälso- och sjukvården uppgår till totalt 33,7 miljarder kronor för perioden 2015–2019. Totalt kommer cirka 800 fler vårdplatser att skapas på de mindre sjukhusen och på akutsjukhusen i Stockholm fram till 2018.

I rapporten Framtidsplanen, Tredje steget i genomförandet, beskrivs hur sjukhus för sjukhus ska rustas upp, moderniseras och byggas till. Samtliga akutsjukhusens uppdrag ska renodlas till att ta om hand patienter som är i behov av sjukhusens resurser.

Den bärande principen i Framtidsplanen är rätt vård på rätt vårdnivå. De som kan vårdas utanför sjukhusen, ska få möjlighet till det. Framtidsplanens inriktning är att 300 000 av de öppenvårdsbesök som i dag görs på akutsjukhusen i framtiden i stället ska ske på specialistmottagningar, mindre sjukhus och närakuter.

Läs mer på sll.se.

>